Det finns ett ökat fokus på cirkularitet, eller FN:s mål om hållbar konsumtion. Det innebär att vi måste förlänga livslängden på varor och återanvända varorna mer utöver materialåtervinning. De flesta av oss har en relation till detta genom Fretex mångåriga engagemang i second hand-butiker.
Fretexbutiken på Majorstua var ett populärt ställe redan för 30 år sedan, så helt nytt är inte återbrukskonceptet i sig, utan målet på den tiden var helst att kunna erbjuda kläder, skor och accessoarer till ett mycket lågt pris för den som hade en smalare plånbok.
Nu är syftet globalt, eftersom starka bilder av västerländska modekläder som fyller Atacamaöknen i Chile har chockat många.
Sigurd Jorde, rådgivare på The Future in Our Hands, beskriver i en artikel https://www.framtiden.no/artikler/hvordan-havner-brukte-klaer-i-oerkenen-i-chile
Kretsloppet på kläderna vi levererar är i insamlingslådor. Endast en bråkdel av detta säljs vidare i Norge, och tonvis hamnar i fattiga länder som Gahna och Chile. De har också lagt fram ett antal förslag till förändringar i branschen, såsom miljöskatt och momsbefrielse på reparation av kläder, samt livstidsmärkning med 5 års garanti och producentansvar. Detta kommer att tvinga företagen att registrera och minska mängden överskottsvaror och bidra till Norges minskning av exporten av begagnade kläder utomlands. Dessutom måste skattesystemet ändras så att det blir mindre lönsamt att slänga kläder i restavfallet och skriva av dem på skatten. Det borde snarare löna sig att skänka kläder de inte kan sälja till second hand-butiker.
Second hand-butik som festival
Secondhandbutiker dyker nu upp på ett antal nya platser. De som tidigare befann sig i tredje gränden får nu nya och bättre lägen nära trendigare shoppinggator och köpcentra. Fæbrik, med Jenny Skavlan i spetsen, har sedan starten 2020 haft en dröm om att skapa en gigantisk festival där lösningarna på det klimatproblem som klädindustrin för med sig ska finnas representerade. Vikingaskeppet i Hamar kommer att fyllas med kunskap om allt inom begagnade kläder, stickning, virkning, textilier och sömnad och de strävar efter att samla de bästa spelarna. En vision som inger respekt, och om vi ska tro videoinläggen på insta finns det en del nerver förknippade med konceptet Fæbrikstad, som äger rum redan den 2 och 3 september https://vikingskipet.com/arrangementer/faebrikstad-festivalen/ med flera tusen sömmerskor, stickare, virkningar, vintageälskare och återvinningsentusiaster.
Återanvända entusiaster
Det är inte bara inom klädindustrin som vi hittar återvinningsentusiaster. Och entusiasm är en kritisk faktor, för som i all annan affärsverksamhet ligger det hårt arbete bakom även second hand-butiker, eftersom det också här krävs tre gånger på bottenlinjen. Det innebär att mänskliga, miljömässiga och ekonomiska vinster måste vara lika.
En forskargrupp vid Nord universitet har tittat på kritiska faktorer för att starta och lyckas med lösningar för cirkulär ekonomi över tid, och använt utvecklingen av konceptet och återvinningsföretaget Omatt i Bødø i sin studie https://www.nord.no/aktuelt/gjenbruk-med-darlige-kar-i-norge
Omatt var en verkstad för reparation och återförsäljning av begagnade elektriska apparater, och varorna såldes i Bodø Röda Kors begagnade butik. Bolagets syfte var att skapa värde inom flera områden och skapades genom ett samarbete med avfallshanteringsföretaget Iris Saltén, producentansvarsföretaget Norsirk och elkedjan Power.
Detta borde ha varit en solskenshistoria, eftersom konceptet fungerade i pilotfasen. De tog in elektriska varor, kunskap om reparationer, lärlingar och anställda, och de mötte ett tydligt behov i Bodø.
Så varför finns inte Omatt kvar? Forskaren Astrid Marie Holand har beskrivit detta väl i en artikel, men sammanfattningsvis var Omatt för stor för att hanteras av Röda Korset i Bodø när efterfrågan på varor var större än företaget kunde möta. De behövde nya partners med en större omsättningsapparat och starkare finansiella partners. Men det visade sig svårt att sälja en affärsmodell som inte främst fokuserade på finansiella intäkter. Hon beskriver att begreppet Omatt föll mellan två stolar, och konstaterar att normer och regler måste förändras om vi verkligen vill satsa på miljön och att det ska finnas en stor konkurrensfördel.
EU och Norge
Så är det bara stora ord och lite handling vi nu bevittnar, eller är kunskapen om cirkulär ekonomi helt enkelt för dålig i det norska näringslivet? Är önskan om återanvändning, återbruk och cirkulära modeller där så lite som möjligt går förlorat på vägen, bara tomma ord i EU och den norska regeringens handlingsplaner för den framtida lösningen?
Holand har också konkreta förslag på förbättringar här, och menar också att momsreglerna uppmuntrar till användning och kassering. Hon föreslår att momsen på nya varor ändras och sänks på reparationer för att göra det mer “lönsamt” för privatkonsumenten att ta hand om och välja reparation framför att köpa nytt
Konsumenttrenden
Vi träffade Pernille Heide och Ole Martin Skjønnhaug på en loppmarknad i somras. Båda är överens om att sådana marknader ger dem möjlighet att hitta föremål med själ, och de älskar “skattjakten” som sådana marknader innebär. “Dessutom är det smart, billigt och bra för miljön”, berättade Pernille entusiastiskt för oss.
ThredUp, världens största onlineplattform för försäljning av begagnade kläder, kunde rapportera att 33 miljoner konsumenter köpte begagnade kläder för första gången år 2020. Hela 76 procent av de tillfrågade sa att de kommer att köpa mer begagnade kläder framöver, och 1 av 3 föredrar nu mer hållbara kläder än före pandemin.
I Norge ser Opinion, ett insikts- och analysföretag, en genombrott för återanvändning, där en av drivkrafterna för återanvändning nu går från återhållsamhet och skam till lust. Hela 48% av Norges befolkning försöker tänka på etik och miljö när de handlar. Trots det tar attitydförändring tid och när det gäller konsumenternas preferenser vill de fortfarande ha produkter av hög kvalitet, även när de återanvänds.
Det ställer därför stora krav på aktörerna i hela värdekedjan. Vissa fastighetsaktörer har också börjat skapa möjligheter för återbruksbutiker och koncept. I köpcentret Kolbotn Torg i Oppgård hittar du både Rusken och Oma, och det sistnämnda står för Ombruk, Miljö och Arbetsförberedelse.
Nydalen fabrikker är en satsning av Avantor Eiendom, där visionen för de som leder projektet är att skapa ett Rehandelssenter för cirkulära produkter och tjänster samt en kooperativ organisation för människor som arbetar med återanvändning, ombruk, redesign, upcykling och grön produktion.
Som vi kan läsa i rapporten från McKinsey & Company är cirkularitet inte en separat bransch, utan ett ekonomiskt tänkesätt som måste genomsyra alla sektorer. https://www.norgeimorgen.no/rapportkategorier/sirkularitet
Rapporten “Norge i Morgen” beskriver att en framgångsrik satsning på initiativen kan bidra med 46 miljarder norska kronor i ökad värdeskapande (BNP) och 14 000 nya arbetstillfällen år 2030. Detta är enorma summor som bör inspirera och stimulera både näringsliv och konsumenter idag och i framtiden.
Remix Consulting kommer att presentera mer om detta under Arendalsuka tillsammans med bland annat NCSC och Playroom event
